Inatt tackade jag ja till min plats på högskolan. Ångest.

Ångest för att jag känner att jag inte kommer klara utbildningen, ångest för att jag inte känner någon (why Antonia, whhyyyy?) och ångest för att de känns som att alla andra på den utbildningen redan ska kunna en jävla massa + att de ska vara gamla.

Fast jag är glad att jag bor hemma under pluggtiden, att jag i alla fall bor i samma stad. Hittade en blogg som läst min utbildning och hon pendlade in varje dag - fyfan. I don't envy you Zand...

FAN, nu måste jag rycka upp mig. Har typ hit rock bottom major nu ):